hejsan.
Har precis kommit hem.

Regnet öser ner och jag vet inte alls hur jag mår.
Jag saknar Henrik så att det gör ont,
även om jag vet att det endast är 18 dagar kvar innan vi ses igen.
Hur mkt kommer jag gråta denna gång?
Vilka tankar kommer gå i mitt huvud?
Åh, varför kan jag inte åka för att stanna för evigt?
Den tid jag tillbringar med honom är den bästa tiden i världen.
Jag mår som bäst då, det går verkligen inte att må dåligt i hans närhet.